Times like these... (Nöjd nu Johan?!) Nu haru lite att läsa =)

Goddagens, har nu lovat att skriva lite saker om jessica i denna blogg på grund av att johan så gärna ville läsa lite om henne också. Men i alla fall så tänkte jag skriva min dag och så får vi se vad jag hittar på för finurliga saker om henne just nu denna underbara kväll...

Denna dag, var en av dom dagar som jag hellre hade legat kvar i sängen, sovit och sovit. Men dessvärre tvingades jag inse den bittra sanningen av att det även denna dag så som gårdagen innebar skola. Det känndes en aning bättre att kliva upp till skolan idag ändå, på grund av att jag TRODDE att vi skulle få sluta ganska tidigt. Men i alla fall så gjorde jag allt jag brukar göra på mornarna. Sen så tog jag min väska och skrek lite på challe för att han skulle vakna (riktigt roligt om man frågar mig) och sen gick jag med raska steg mot högdalen. På den tiden, det vill säga dom 8 minutrarna så hann jag prata med pappa och sen så fråga jessica om dett var "broarna runt" idag, har en lätt tendens att bli osäker när det gäller sånt. Men i alla fall så väl uppe vid bussen möter jag jessica och vi åker mot skolan. Och på vägen till skolan så kan jag ju bara berätta att jag halvt gick i sömnen, samtidigt som jessica pratade om något ointressant. Just ja den lilla filuren tyckte även att det vart läskigt när jag lämnade henne på andra sidan övergångstället, stackars liten (skilljer 1 vecka i ålder men men). Hm .... ja just ja sen så pratade vi matcher tror jag och sen vette fan. Sen helt plötsligt satt vi i hallen och sen 5 min senare befann sig även cissi där.
Sen vare alltså hökarängsspåret för dom som skulle springa, jag promenerade då med jessica och cissi till spåret sen gick jag vidare på min promenad medans dom "sprang". När jag gick där och filosoferade så kom jag genast på att jag skulle ringa mamma och tigga skjuts till min träning och självklart att man lyckades.
Sen gick jag in i hallen igen och fysade lite tills mina två kumpaner kom tillbaka.
Sen vart det lite mer fys och sen gav jag upp, satt och kollade lite när dom spelade.
Vid träningens slut återstod 3 timmar innan vi skulle ta våran trevliga promenad, så varför inte sitta i hallen och kolla på innebandy?! Näej men jippie. Jag spelade spel och lyssnade på musik, cissi skickade sms innehållande ordet "bajs" och jessica och johan var fullt upptagna med annat.
100 år senare så befann vi oss i omklädningsrummet där jessica pladdrade på om vad hon sväljer och inte sväljer o.s.v för att inte glömma hennes dåliga musik, delvis bra kanske men annars näej. 
Sen vare mat, jag smakade sen åkte det i sopen. Fil för min del och de andra njöt så mykt av maten, speciellt johan som vart tvungen att dela med sig lite av sin mat, delvis till bordet men även till min filtallrik. Sen så kom becca och hon och johan började prata om robert gustavsson som i nån serie var brandmann med kjol och högklackat. Sen kom anders och putte och tvångsmatade johan och sist men inte minst anlände ida. 
Sen så tog alla sitt pickochpack och gick ner till hallen. Där satt i stort sätt alla på varsin bänk och alla hade ju så kul. Ida och becca satt inne i en diskussion, jessica och johan var upptagna med varann och cissi snodde min telefon, så jag fick filosofera lite. Sen borjade alla droppa in, först anton, sen natti, robin, sebbe, bella, och så vidare. 
Just då när man ville att dagen skulle ta slut så gick tiden bara mer sakta. Tillslut begav vi oss till mötesplatsen och där vare massa skum musik som vi innom kort hade uppvärmning till, johan såg väldans taggad ut till det medans jag backade bak till becca och cissi som inte fullt kände sig så taggade.
Sen så tillslut så fick alla ge sig av och snacka om folkklungor. Nästan lite jobbigt. Men halvvägs så ökade jag och becca tempo och det slutade med att vi kom först i mål av våran klass bortsätt från dom som sprang. Några minuter senare så kom även resten av klassen, och sen fick man gå hem. Jag hade ju då lovat cissi att åka tuben denna underbara dag så vi traskade dit. Det återstod 6 minuter till skiten skulle komma men plötsligt ändrades det till 12 min och snart vare 4, sen helt plötsligt kom det två tåg mot farsta strand på vardera sida, jahapp tänkte jag. Men sen så sa de att folk som skulle till farsta strand skulle hoppa in i ena vagnen. Sen 100 år senare så sa den andra tunnelbaneföraren att den skulle till alvik och 3 sek senare stängdes dörrarna, tror ni inte att vi stog på fel sida om dem. Sen 4 minuter senare vart det vår tur att åka och självklart missar jag bussen. En kvart senare så är jag påväg hem, och väl hemma så är jag helt död, gör mat och byter om. Sen så åker jag till träningen och tränade och nu är jag hemma.


Ungefär så ere liksom... Hare gött!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0